Ångrar ingenting hos Aktiva Seniorer
En kall decembernatt 1916 föddes en flicka under mycket fattiga förhållanden i Paris. Så dramatiskt inledde Annika Österling sitt program om Èdith Piaf i Vasakyrkan som var fylld med 250 förväntansfulla Aktiva Seniorer.
Annika själv föddes och växte upp i Ramvik och är verksam i Härnösand. Nu förflyttade hon publiken till de fattiga kvarteren i Paris. Hon varvade kända och mindre kända sånger ur Èdith Piafs stora repertoar med berättelser ur denna fantastiska artists korta men intensiva liv. Piaf växte upp i bordellmiljö. Som artist fick hon smeknamnet ”La môme piaf” vilket kan översättas med ”sparvungen”. Hon hade flera äktenskap och romantiska ibland dramatiska förbindelser med drog- och alkoholproblem. Hon betraktas som Frankrikes största populärmusikartist. Èdith Piaf blev bara 47 år.
Annika har skickligt instuderat Piafs speciella röst och dramatiska tolkning. Hon säger sig ha en djup passion för musik och en kärlek till den franska livsstilens rikedom för att citera texten på hennes hemsida.
Många sånger vävdes in i programmet om Èdith Piaf mellan avsnitten ur hennes liv exempelvis Milord, Mon dieu, La vie en rose (I rosenrött jag drömmer) och Padam padam. Annika Österling sjöng melodierna på franska oerhört följsamt till förinspelat elegant ackompanjemang med finesser som pauser, insatser, tempoväxlingar och tonartsbyten. En ytterligare finess var den tidsenliga sångmikrofonen som viktigt attribut på scenen.
Till slut kom sången som nog alla väntat på nämligen Non, je ne regrette rien (Nej, jag ångrar inget). Efter rungande applåder beställde Aktiva Seniorers ordförande Lisbeth Wikström Frisén ett extranummer och det blev den bekanta La foule, som betyder folkmassan, en farandole i snabb tretakt. Merveilleux! Merci beaucoup!
Text och foto: Anders Perstrand