Föreningen Aktiva Seniorer har nyligen haft medlemsmöte med besök av Fredrik Elgh, som sedan 2009 är professor i virologi vid Umeå universitet.
Fredrik Elgh började med att informera om den kulturhistoriska nättidskriften Västerbotten förr & nu. Den har efterträtt tidskriften Västerbotten, som har utgivits av Länsmuseet sedan 1920 och lades ner 2014. I år ges den nya tidskriften ut för 7:e året och totalt har 260 artiklar publicerats, där man synliggör kultur, historia och kulturhistoria allt med en anknytning till Västerbotten.
Därefter övergick Fredrik Elgh att berätta om fyra västerbottniska kolorister som verkade alla under 1900-talet,
Kjell Rosén (1909-1982) var son till Gustaf Rosén, tidningsman och landshövding. Kjell började utbildning på Chalmers i Göteborg med kände att ett yrke som ingenjör inte var i hans intresse. Han ville bli konstnär och det blev konstskola i Stockholm 1929-1931.Några konstnärsresor till Spanien och Frankrike följde innan Kjell fick en liten lägenhet i residenset i Umeå där han hade sin ateljé. Han ägnade sig åt porträtt- och nakenmåleri, och det senare var svårt i en liten stad som Umeå. Han ”importerade” en modell, som smög upp till ateljén på vinden på länsresidenset och väckte en del förvåning. Medan Kjell Rosén bodde i Umeå bjöd han in konstnärer från hela landet och ordnade många utställningar. Det var början på Umeås rika kulturliv. Efter 9 år i Umeå flyttade han till Stockholm där han verkade som konstnär i ca 40 år.
Ingvar Hällgren (1917–1980) föddes i Norsjö. Han utbildade sig inom konsten först på Konstskolan i Stockholm, sedan i Paris och bosatte sig först på Öland, men flyttade 1959 till Grubbe, där han byggde en ateljé. Motivkretsar var de klassiska som landskap, fjällen, porträtt med mera. Hällgren stannade aldrig upp i sin utveckling och mot den senare delen av karriären flödade färgerna och han kom att producera ett färgsprakande måleri där Västerbotten-fjällen och den egna ateljén på Grubbe lyftes fram.
Vera Frisén (1910-1990) föddes i Umeå och tog flera Hermodskurser för att förkovra sig i konst. Hon flyttade till Stockholm och gick på Otto Skölds målarskola. Vera drabbades av Tbc och vistades i omgångar på olika sanatorier, bl.a. i Hällnäs. Hon deltog i ett flertal grupputställningar innan hon 1941 hade en separatutställning på Galleri Färg och form i Stockholm. Alla hennes tavlor såldes och det blev stor uppmärksamhet kring hennes person. Själv tyckte hon det var förskräckligt och hon vägrade sedan sälja sin konst men slutade aldrig måla och vid hennes död fanns det 800 osålda målningar.
Berta Hansson (1910-1994) var född i Hammerdal. Hon utbildade sig till folkskollärare i Umeå 1930-34. Därefter verkade hon som lärare i Fredrika, och hennes målningar av skolbarnen är väl kända och omtyckta. 1947 flyttade hon till Stockholm. Berta Hansson utförde, vid sidan av måleri och teckning, ett antal stora textila verk för offentliga lokaler, ofta med religiösa motiv. Dels utförde hon själv stora applikationer, dels gjorde hon underlag för gobelänger.
En stor mängd fotografier av de fyra konstnärernas verk visades och kan säkert inspirera åhörarna till besök på museer för att se konstverken i original.
Text och foto av Dag Magnusson