Aktiva Seniorer Umeå

Roland Widmark vid keyboarden. Foto Dag Magnusson
  Roland Widmark vid keyboarden. Foto Dag Magnusson

Vi hade återigen musik på programmet. Denna gång var det musikläraren och organisten Roland Widmark från Vindeln som stod för programmet som till stora delar var allsång.

På sin keyboard kunde han med några knapptryckningar koppla in en panflöjt till öppningsnumret som sedan följdes av All of me med jive-komp. Därefter följde ett knippe kända svenska klassiska allsånger som inleddes med Drömmen om Elin, eller vilken man nu drömmer om som Roland kommenterade titeln på denna allsång. Genom andra tryckningar på keyboarden fick han fram dragspelstoner passande till Sjung och le och även ett storband som komp till Lingonröda tuvor.

Den stora publiken var med på noterna i de olika allsångerna och fick högt betyg av Roland, kanske därför att han påpekat att allsång och körsång förlänger livet med flera år. Som extranummer spelade han When the Saints go marching in där han skruvade upp tempot till max 256. Till sist tackades Roland Widmark med blommor och stående ovationer av en tacksam och glatt sjungande publik.

Stor publik i Vasakyrkan lyssnade till Roland Widmark. Foto Dag Magnusson
  Stor publik i Vasakyrkan lyssnade till Roland Widmark. Foto Dag Magnusson

 

Studiebesök på Reningsverket i Umeå. Foto Dag Magnusson
  Studiebesök på Reningsverket i Umeå. Foto Dag Magnusson

Vi besökte reningsverket på Ön som från 1 februari har bytt namn från UMEVA till VAKIN. På grund av det stora intresset för detta besök hade föreningen ordnat med tre grupper under ledning av Erika Åberg, Lennart Wendel och Hans Lindborg från Naturskolan i Umeå.

Först var det en teoretisk genomgång, då deltagarna fick veta att vattnet är en begränsad resurs som vi måste vara rädda om, bl.a. därför att endast 2,5 % av jordens vatten består av sötvatten. Hushållsvattnet kommer från grundvattentäkterna i Forslunda med tillskott av älvvatten och når umeåborna genom 230 mil långa rörledningar. Umeås första reningsverk invigdes så sent som 1972 och därefter har vattnet i Umeåälven successivt blivit allt bättre nedströms Ön. Vid rundvandringen i reningsverket kunde deltagarna själva se de tre olika processerna: mekanisk, kemisk och biologisk rening. Imponerande var att bottenslammet som fås vid reningen omvandlas till biogas, som sedan försörjer anläggningen på Ön med både värme och el. Den kemiska reningen sker genom tillsats av järnklorid som fångar upp den farliga fosforn, och vattnet är därefter renat till 98 %.

Deltagarna var verkligen imponerade av vårt nya reningsverk invigt 2015 och som kostat 550 miljoner kronor.

Åke Sellström. Foto Dag Magnusson
  Åke Sellström. Foto Dag Magnusson

Åke Sellström, ursprungligen från Göteborg, berättade kortfattat om sin bakgrund. Har han forskat om biologiska och kemiska vapen och hur de påverkar hjärnan. Han har varit chef vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), verkat som rådgivare till FN:s generalsekreterare och FN-vapeninspektörer.

En aprilafton år 2013 ringde FN och frågade om han ville leda en inspektion för att undersöka om kemiska vapen används i Syrien. I augusti samma år anlände han till Syrien som befinner sig i brinnande inbördeskrig. En morgon såg han på TV hur ca 1000-talet människor blivit ihjälgasade i ett av oppositionen belägrat område. Åke Sellström levererade en oerhört dramatisk och gripande skildring av hur man slutligen lyckades få prover och material från det drabbade området. När Åke skulle överlämna sin rapport till FN var han rigoröst övervakad. Det fanns en rädsla att något av innehållet skulle läcka. I slutrapporten konstaterades att kemiska vapen hade använts. I mitten av september 2013 kablades nyheten ut över världen.

Insatsen i Syrien var en starkt bidragande orsak till att Nobels fredspris 2013 tilldelades det internationella samarbetsorganet mot kemiska vapen (OPCW). Åke Sellström avtackades med en lång varm applåd.

Christian Sahlén. Foto Dag Magnusson
  Christian Sahlén. Foto Dag Magnusson

Vid detta medlemsmöte lämnades viktig information om försäkringar av Christian Sahlén från Verisure smart alarms i Umeå.

Christian menade att alla bör vidtaga förebyggande åtgärder i sina hem mot bl.a. inbrott och brand. Att tjuvarna numera oftast är ute efter räkningar och kontoutdrag var för många en obehaglig och överraskande upplysning. Genom sådana handlingar kan tjuven leta reda på konton, koder och snabbt tömma olika konton. De flesta inbrott sker på dagtid och grannsamverkan är ett effektivt sätt att försvåra inbrott. Bland brandorsaker var spisen den som orsakade flest bränder, och här fick medlemmarna nyttiga upplysningar om hur man hanterar brandsläckare och brandfilt. Brandvarnare i varje rum, brandstege på övervåning och spisövervakning nämnde också Christian som bra och billiga försäkringar.

Ordföranden Willy Brändström tackade Christian Sahlén för de viktiga råd som medlemmarna fått för att de skall känna sig som trygga seniorer!

 

Vårterminen började med ett sång- och musikprogram. Ett stort antal medlemmar samlades i Vasakyrkan och denna gång underhöll Gun Rehnman tillsammans med Bo Beverlöv. Rubriken på deras program var LappLisa – förkunnare i tiden.

Sedan januari 2014 har duon turnerat med detta program, men innan allt blev klart var det ett stort arbete att gräva och sovra ur den stora musikskatt som de fann i olika arkiv och böcker. De hade hittat ca 800 olika sånger - ofta med en tragisk historia – och de hade under tre månader ”grinit” sig igenom sångerna. Några stycken var utan musik från början och Gun Rehnman hade då skrivit musiken själv. Mellan sångerna berättades också LappLisas levnadshistoria. Hon föddes 1889 i Mark Vilhelmina som yngst av 6 syskon. I hemmet fanns det enkla instrumentet psalmodikon, som hon lärde sig spela på. Vid en storm på sjön på hemfärd från en dans blev hon räddad och därefter frälst och utbildade sig till officer på Frälsningsarméns krigsskola 1911. Hon tjänstgjorde sedan som officer på flera olika platser bl.a. Tierp och Hedemora, där hon träffade sin blivande make Johan Öst, och måste då sluta som officer.

Hon gjorde flera resor till svenskbygderna i USA mellan 1949-59 och besökte 17 olika stater. I svensk radio spelades hennes grammofonskivor mycket ofta och de såldes också i stora upplagor. I Sverige reste hon ca 150 000 mil med sina populära sånger varav några av de mest populära Barnatro och Guldgrävarsången nu framfördes av duon. Även de tragiska visorna I en sal på lasarettet och Drinkarflickans död tolkades till ackompanjemang på gitarr och keyboard.

Styrelseledamoten Dag Magnusson tackade duon med blommor och publiken tycktes uppskatta programmet att döma av deltagandet i sångerna och av de avslutande applåderna.